Styvt papper

Styvt papper är ett hårt, styvt material som varierar beroende på hur det tillverkas. Riktningen för pappersfibrerna (fiberriktningen), fuktinnehåll, tjocklek, struktur och andra egenskaper kan ha avsevärd inverkan på utskrifter. Förtryck, perforering och skrynklor och andra egenskaper som är gemensamma för formulär kan också påverka utskrifterna. När förtryck används bildas till exempel halvflytande flyktiga ämnen som ska tåla de höga temperaturer som krävs för laserutskrifter. Perforering och skrynklor kan orsaka att ark fastnar i varandra, vilket kan leda till papperstopp eller matning av dubbla ark.

I allmänhet rekommenderar vi enkeltvinnat material av 100 procent kemiskt behandlad trämassa med pergamentytbehandling. Innan du köper större mängder styvt papper bör du testa utskriftsmaterialet i skrivaren.

Riktlinjer för styvt papper

Ange format, typ, struktur och vikt på pappersmenyn så att inställningarna överensstämmer med det styva papper som har fyllts på i magasinet.
Skriv alltid ut prov på en typ av styvt papper som du har för avsikt att använda innan du köper större kvantiteter.
Förtryck, perforering och skrynklor kan i stor utsträckning påverka utskriftskvaliteten, orsaka pappersstopp eller andra pappersmatningsproblem.
Använd inte förtryckt styvt papper som tillverkats med kemikalier som kan förorena skrivaren.
Använd styvt kortfibrigt papper när det är möjligt.
Böj, lufta och justera det styva papperet innan du lägger i bunten.
Använd inte vikt styvt papper. Det kan leda till att papper fastnar.
En släthetsgrad på 50 Sheffield-punkter är optimalt för färglaserskrivare.
En släthetsgrad på 150–250 Sheffield-punkter är optimalt för monolaserskrivare.
Använd inte styvt papper som har offsetpulver på ytan.

Egenskaper för styvt papper

Vikt

Vikten för styvt papper har stor påverkan på utskriftskvaliteten och matningstillförlitligheten för papperet. Mer information finns i Basvikt .

Alla skrivare har inte funktioner för utskrift på styvt papper för omslag. Styvt papper för omslag är vanligen tjockare och kan inte följa svängarna på pappersbanan i skrivaren, vilket leder till pappersstopp och felmatning. Även när du använder en laserskrivare dras toner mot och fästs på papperet med hjälp av elektrisk laddning. Om papperet är för tjockt kanske spänningen är otillräcklig för att tonern ska dras ordentligt mot papperet, vilket leder till dålig utskriftskvalitet.

Beroende på skrivarmodell kan material som är tjockare än 0,30 mm (0,012 tum) orsaka problem med matningstillförlitligheten, och material som är tjockare än 0,17 mm (0,007 tum) kan försämra utskriftskvaliteten. Kontakta leverantören för att ta reda på vikten för de typer av styvt papper som du använder.

Information om de vikter för styvt papper som kan användas i skrivaren finns i specifikationerna för enskilda skrivare i det här dokumentet.

Fiberriktning

Fiber hänvisar till pappersfibrernas riktning i ett pappersark. Man talar om kortfibrigt, vilket betyder att fibrerna löper i papperets breddriktning, och långfibrigt, vilket betyder att fibrerna löper i papperets längdriktning.

Fiberriktningen bidrar till styvhetsgraden för styvt papper och påverkar matningstillförlitligheten. Den rekommenderade fiberriktningen beror på vikten för det styva papperet och om skrivaren matar papperet med kortsidan först eller med långsidan först. För lättare styvt papper rekommenderar vi långfibrigt för att minska potentiella böjningsproblem. Böjning kan öka risken för att formuläret inte matas på ett tillförlitligt sätt genom skrivaren.

I de flesta skrivare matas papper med kortsidan först. Om skrivaren har funktioner för större pappersstorlekar, till exempel 11 x 17 tum eller A3, kan en del pappersstorlekar matas med långsidan först. Mer information finns i dokumentationen som följer med skrivaren.

För material som matas med kortsidan först
A Matningsriktning B Fiberriktning
Kortfibrigt rekommenderas för styvt papper som är tyngre än 135 g/m ² .	Långfibrigt rekommenderas för styvt papper som är lättare än 135 g/m ² .

För material som matas med långsidan först
A Matningsriktning B Fiberriktning
Långfibrigt rekommenderas för styvt papper som är tyngre än 135 g/m ² .	Kortfibrigt rekommenderas för styvt papper som är lättare än 135 g/m ² .

Mer information om rekommenderad fiberriktning för styvt papper finns i Papperstyper som kan användas för specifika skrivare .

Bestrykning

Ytstruktur och bestrykning på styvt papper har stor påverkan på fästförmågan för tonern (fixeringsgraden), utskriftskvaliteten och matningstillförlitligheten. Vi rekommenderar en pergamentytbehandling för bästa utskriftsprestanda. Vi rekommenderar inte glansig bestrykning, glansiga ytor eller ytor med strimmig yta (glansigt papper, inte glansigt styvt papper, kan användas i vissa skrivare). Även papperets släthet påverkar utskriftskvaliteten. Om papperet är för grovt fäster inte tonern vid papperet som det ska. Om papperet är för slätt kan det kan påverka matningstillförlitligheten. Vi rekommenderar en släthetsgrad från 50 till 300 Sheffield-punkter (50 Sheffield är optimalt) för färglaserskrivare. För monolaserskrivare rekommenderar vi 150–250 Sheffield-punkter. Om du använder medier med en högre släthetsgrad än 300 Sheffield kan det leda till försämrad utskriftskvalitet.

Mer information om Sheffield-rekommendationer för enskilda skrivare finns i Papperstyper som kan användas för specifika skrivare .

Offsetpulver

Vi rekommenderar inte att offsetpulver eller andra främmande material används för snabbtorkning. Offsetpulver används av tryckerier för att förhindra att utskrivna sidor klibbar ihop. Pulver sprejas vanligen på den utskrivna sidan precis innan den når offsetfacket i offsettryckpressen. Med det här pulvret skapas ett mellanlager mellan två pappersark, vilket förhindrar att bläck överförs från det ena arket till det andra.